TILITYSMAFFIAN

TILITYSMAFFIAN

När Cor-huset slog upp sin dörrar i januari 2007 var det ämnesföreningarnas uppgift, i utbyte mot kontorsutrymme på andra våningen, att se till att det fanns personer som ansvarade för att hålla cafét öppet dagtid. För att utöka kassan, få intäkter för att täcka utgifter, hyrdes Cor-huset ut även kvällstid och veckoslut till olika föreningar, organisation, privatpersoner samt företag. För att få personal till tillställningarna tillsattes en Cor-crew som bestod av frivilliga personer som utan ersättning jobbade. I utbyte stod studerandekåren för kostnaderna för de nödvändiga passen som Cor-crew behövde, hygien- och serveringspass. Uthyrningsverksamheten och Cor-crew koordinerades av en Cor-ansvarig i ASK styrelsen, som år 2007 var Petra Mattson (idag Mattsson-Sippel).

Några som inte var sena att ställa upp var ÄF-aktiva Daniela Blomqvist (HanSe SF), Helena Wähling (Hanse SF), Jeanette Harf (Commedia) och Armi Murto (ASK). Ganska snabbt skulle det visa sig att de här fyra inte alltid men väldigt ofta hittades bakom bar- och kassadisken i Cor-huset. De serverade, tog betalt, städade och diskade, dag som natt, fest efter fest. Det var inte långt mellan skämten och ganska ofta kunde man tro att de var mer påverkade än själva festdeltagarna, fast så nog aldrig var fallet. Ganska snabbt fick gänget med sig en sidekick som även hon fanns med på de flesta fester och tillställningar som ägde rum, hon heter Linda Helenius (idag Ekman). Som Linda själv uttryckte det i den intervju som gjordes inför historiken, “ni var ju alltid på jobb i Cor-huset, så var skulle jag ha varit annars om inte där”. Och så var det. Eftersom de här alla umgicks om inte alltid så väldigt ofta tillsammans.

När Armi senare valdes till styrelseordförande för SAMOK och tiden för frivilligarbete bakom bardisken inte mera fanns fortsatt kvartetten som vanligt sina turer bakom baren. 2008 satt nämligen de resterande fyra all i ASK styrelse, varav Helkku fungerade som Cor-ansvarig.

IMG_1147.JPG

När själva namnet Tilitysmaffian kom till är det inte riktigt någon som kommer ihåg. Högst antagligen i något svagt och trött ögonblick en sen natt när gänget satt efter stängningstid och skulle räkna kassan och inventera kvarvarande lagret. Eftersom verksamheten drevs av ett aktiebolag med tillstånd och vid vissa tillställningar även serveringslov för starka alkoholdrycker (s.k. A-lov) behövde vissa krav följas gällande redovisning och uppföljning. Många nätter, ibland efter 18 timmars dagar i Cor-huset, var det av någon orsak svårt att få siffrorna att stämma, pengarna att stämma med kassan och ölflaskorna att stämma med försäljningen. För det här gänget var dock ingenting omöjligt, och efter några skrattattacker, några rökpauser och kanske en 10:e kaffekopp så lyckas Tilitysmaffian alltid få det att stämma, allt tack vare ett enormt teamwork. So there you have them, Tilitysmaffian.

Vad kommer gänget bäst ihåg då från den här intensiva och ack så givande tiden? En av de tillställningar som Jeanette bäst kommer ihåg var gulissitzarna 2008. Som vanligt är det ett väldigt röj på de festerna, mycket folk i salen, mycket folk i köket och en hel del alkohol. Just den kvällen så väljer Valvira att göra ett tillsynsbesök. Så mitt i allt under kvällen, just i sekunden när snapsflaskorna skickas från person till person ute i salen knackar två typer på bakdörren (som tur). Fast man vet att man har allting i skick, A-lovsansvariga finns på plats, allt serveras enligt lag och förordning, så var det en svettig halvtimme, före inspektören har skrivit klart sitt utlåtande och stämplat beviset på att allt var i sin ordning.

Linda kommer ihåg reaktioner bland festdeltagarna när man nästan med våld fick övertyga dem om att personerna bakom baren faktiskt var nyktra. För ibland var det kanske svårt att förstå när det var just dom som sjöng högst, skrattade mest, oftast skrek tempo och hade mest oljud. Vi hade helt enkelt bara så roligt tillsammans.

Men det var inte alltid tjo och tjim. Helena kommer igång att man kanske inte helt frivilligt jobbade alla turer, för ofta blev det så som Cor-ansvarig att fanns det inte personal så hoppade man själv in. Daniela som då var den enda “egan” a-lovsansvariga var den som ofta fick uppoffra sig och vara på plats på de festerna. Jeanette som var väldigt mån om att få verksamheten att rulla, se till att pengarna kom in på kontot så ställde också alltid upp. Det var inte heller helt ovanligt att kunderna klagade på avståndet från Arcada-huset till Cor-huset, på kopieringskortssystemet för att inte tala om priserna. Men tänk så privilegierade studerande i Arcada är som har ett helt eget Cor-hus.  

Trots allt minns nog alla tillbaka på tiden som otroligt givande, fast emellertid tung, men i slutändan så väldigt lärorik. Daniela var den som hade mest erfarenhet av restaurangbranschen och som fick dela med sig av sina kunskaper till oss andra. Samtidigt är vi tacksamma för de som äldre aktiva som fanns till hands när det behövdes hjälp, ingen nämn ingen glömd!

Alla studerandes Cor-hus

Alla studerandes Cor-hus

STBL artiklar med/om/av ASK

STBL artiklar med/om/av ASK